Det ser inte ut som det gjorde längre...

Har lite svårt att vänja mig vid att det inte ser ut som i min gamla blogg...bläh!
Men men...med tiden vänjer jag mig nog!

SUCK!...att jag aldrig kan somna i tid!
Nu är klockeländet dessutom framskuffat en timme...som att det skulle vara nödvändigt!
Nu kommer jag att vakna ännu en timme senare...åååh leda vansinne!
Hur ska jag kunna anpassa mig till att stiga upp och lämna barn på dagis samt själv ta mig iväg till skolan efter mitt fantastiska påsklov?
...då jag uppenbarligen har fått för mig att dygnet består av en si sådär...28-29 timmar...vissa dagar 30!
Nej, jag vill inte!

Ska ställa alla alarm även imorgon i ett försök att vända tillbaka dygnet.
Vi får väl se om det hjälper...idag gjorde det ingen inverkan alls!
Mina vänner tycker att jag är ett hopplöst fall...jag vaknar nämligen inte av någonting! Tror inte att en bomb skulle kunna väcka mig om jag var trött...och då menar jag inte ens riktigt trött utan bara normaltrött.

Kanske skulle jag ta tag i det där med att snacka med ett sömnforskningslabb som jag så länge funderat på...för detta är ett handikapp! Tro mig!
Otaliga lektioner har missats, dagismorgnar som förstörts, resor som i sista minuten blivit ombokade... eller som blivit av...springandes till tåg/båt/buss/flyg med hjärtat i halsgropen..., dejter som missats, arbetsintervjuer och och och...allt man kan tänka sig!
...sen i och för sig...finns det kanske inte värre tidsoptimist i världen än...moi...

Nä, natt natt...nu ska jag FÖRSÖKA sova!